The purpose of this essay is to examine the origin of generalized trust. We compare existing theories on trust to determine what approach is more fruitful in explaining the prevalence, or absence, of trust. Our conviction is that trust should be viewed as an interaction, rather than a disposition or a rational choice. The sample is based on the countries of the OECD. In total, five different hypotheses are tested: i) that generalized trust is created by equal distribution of income, ii) that generalized trust is created through monitoring of the state, iii) that generalized trust is created through rule by law; iv) that generalized trust is created when the welfare apparatus is guided by principles of universalism; or iv) that generalized trust is created when the state integrates trust networks.

Förekomsten av långvariga smärtor i befolkningen ligger på 40-50 procent och åtminstone en fjärdedel av de drabbade har svårigheter att leva med sin smärta. Förekomsten av långvarig generaliserad smärta eller chronic widespread pain (CWP) är ungefär 7 procent och det är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Syfte Syftet med studien är att beskriva unga personers upplevelser av att leva med långvarig generaliserad smärta och deras syn på sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 år med generaliserad smärta. Patienterna skall ha fått en diagnos eller ha genomgått en smärtutredning vid smärtrehab på Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrån en intervjuguide, bestående av öppna frågor.

Förekomsten av långvariga smärtor i befolkningen ligger på 40-50 procent och åtminstone en fjärdedel av de drabbade har svårigheter att leva med sin smärta. Förekomsten av långvarig generaliserad smärta eller chronic widespread pain (CWP) är ungefär 7 procent och det är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Syfte Syftet med studien är att beskriva unga personers upplevelser av att leva med långvarig generaliserad smärta och deras syn på sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 år med generaliserad smärta. Patienterna skall ha fått en diagnos eller ha genomgått en smärtutredning vid smärtrehab på Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrån en intervjuguide, bestående av öppna frågor. Intervjuerna spelades in på band, transkriberades och analyserades via en manifest innehållsanalys. Resultat Analys av materialet gällande frågeställningen att leva med långvarig generaliserad smärta- hur upplevs det resulterade i följande 6 kategorier, hur smärtan påverkar vardagen, omgivningens reaktioner och bemötande, att vara ung fördelar/nackdelar, strategier för att hantera sin situation och betydelsen av diagnostiseringen.

Tillit i det vårdande mötet är något som har uppmärksammats mer och får en större betydelse i vårdandet. Tillit är många gånger något som upplevs som självklart att den bara finns där. En semantisk analys av begreppet tillit gjordes för att finna de synonymer som bäst beskriver begreppet. Syftet med arbetet var att belysa hur tillit kommer till uttryck i vårdandet. Studien bygger på en litteratur studie som efter ett urval resulterade i fyra artiklar.

Tillit i det vårdande mötet är något som har uppmärksammats mer och får en större betydelse i vårdandet. Tillit är många gånger något som upplevs som självklart att den bara finns där. En semantisk analys av begreppet tillit gjordes för att finna de synonymer som bäst beskriver begreppet. Syftet med arbetet var att belysa hur tillit kommer till uttryck i vårdandet. Studien bygger på en litteratur studie som efter ett urval resulterade i fyra artiklar.

EMU-samarbetet är omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt inträde skulle innebära för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit på olika nivåer i samhället, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter på tillit hos de länder som är medlemmar i samarbetet. Det är statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sådant samband. Slutsatsen är inte helt entydig på grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter på tillit i de länder som är medlemmar i samarbetet..

Cloud computing innebär att datorkraft och IT-resurser i form av servrar, lagring och lokala nätverk görs tillgängliga via internet, cloud computing har ökat snabbt i användning de senaste åren. Möjligheterna med molntjänster har lett till nya utmaningar avseende tillit till molntjänster genom att öppna för helt nya förhållanden mellan leverantör och kund. I dagsläget så är tillit till molntjänsterna ett stort problem för kunder såsom mikroföretag samt små och medelstora företag.Vårt examensarbete syftar till att beskriva mikroföretags samt små och medelstora företags tillit och misstro till molntjänster, samt identifiera vilka kriterier som bidrar till detta. Resultatet visar att det är svårt att tydligt definiera tillit och misstro hos företag, då deras situationer och verksamheter skiljer sig. Tack vare vår litteraturstudie i kombination med våra intervjuer har vi skapat oss en bra bild av vilka kriterier som bidrar med tillit och misstro till molntjänster.

Tillit och säkerhet är viktiga faktorer för att en användare ska vilja använda en e-handelsida. Det är mycket viktigt att visa att det finns en avsikt att bevara kundens personliga integritet. Genom att ha studerat olika artiklar som behandlar ämnet tillit har ett material samlats ihop som visar att säkerhet är en viktig fråga för de flesta användarna när en transaktion genomförs på Internet. Tidigare forskning har bland annat visat att konsumenter ogärna ändrar sina vanor, det som känns tryggt fortsätter man helst med, det finns ofta en ovilja att betala på nya sätt. Det har även visat sig att all information ska vara tydlig och lättillgänglig.

Tillit har bevisats ha en stark koppling till effektivitet, prestanda och engagemang. Det krävs därför många aspekter av ledarskap för att skapa tillit, det kan vara relationsinriktat eller avtalsinriktat samt att denna måste underhållas över tid. Syftet med denna studie var därför att analysera hur fastighetsmäklares tillit till ledaren förändras över tid när den utsätts för relation- eller avtalsbaserat ledarskap samt vilket av avtals- eller relationsbaserat ledarskap som mest gynnar tillit, eller om dessa samverkar. Studien genomfördes enligt en kvantitativ metod, genom användandet av enkäter i ett strukturerat intervjuschema. Det insamlade empiriska materialet analyserades i medelvärdes-, regressions-, ANOVA och korrelationsanalys. Detta resulterade i huruvida tilliten inom branschen var relations- eller avtalsinriktad och hur tilliten förändrats över tid.   Studien slog fast att tid har en marginell påverka på tillit. Tilliten sjunker som mest efter 4-6 års anställning för att sedan succesivt öka.

Svensk äldreomsorg tycks stå inför problem då den svenska befolkningen blir äldre och fler behöver äldrevård, samt ser man en minskning av antalet chefer och att det har blivit en oattraktiv arbetsplats. Tidigare forskning visar att tillit till chefen har positiva effekter i organisationen och personalens välbefinnande. Författarna vill undersöka huruvida det förekommer likheter och skillnader i hur personal och chefer tänker kring begreppet "tillit till chefen". Författarna har inte funnit några studier gällande angående tillit till chef utförda i svensk äldrevård. Studien är av kvalitativ metod i kombination med en hermeneutisk tolkning.

Denna uppsats berör tillit till offentlig sektor i Sverige och dess specifika institutioner. Dessutom undersöks ifall det föreligger skillnader i tillitsnivån, beroende av människors klasstillhörighet. Tillvägagångssättet för att kunna studera detta har varit logistiska regressionsanalyser samt en linjär regressionsanalys. Detta på ett material utfört av SIFO, nämligen välfärdstatsundersökningen från år 2010. Resultaten i denna studie visar att det återfinns klasskillnader i individers sannolikhet för att hysa en hög tillit till offentlig sektor.

Pemphigus foliaceus och pemphigus vulgaris är två mycket allvarliga, autoimmuna blåsbildande sjukdomar som kan drabba bla. hund. Blåsorna övergår till erosioner, ulcerationer och krustor allt eftersom sjukdomen fortskrider. Sjukdomsförloppet skiljer sig något mellan de båda pemphigusvarianterna. Pemphigus foliaceus är en mer ytlig form som oftast börjar symmetriskt i ansiktet och sen blir mer generaliserad över hela huden.

Utvecklingen av kontextmedvetna applikationer har gett informationsteknologin nya möjligheter att låta användningen av tekniken gå mot den värld som beskrivs i Ubiquitous Computing. Forskning visar att en automatisk kontextanpassning kan ha negativ effekt på en användares tillit mot en applikations beteende. Därför har vi undersökt hur feedback kan användas för att generera en känsla av tillit mellan en användare och en kontextmedveten applikation. I genomförandet använde vi en explorativ designstudie. För att bygga vår undersökning från en teoretiskt informerad grund utformade vi ett antal designprinciper från teorier inom relaterade områden.

I en förändrad försvarsmakt där officerarna inte längre alltid har störst erfarenhet förändras också relationerna mellan soldaterna och officerarna. Erfarna soldater innebär att officeren måste förändra sitt sätt att instruera, leda, trupputbilda och truppföra. Hur tar soldaterna emot den kunskap som lärs ut av officeren? Gör det skillnad ifall officeren gjort utlandstjänst? Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens nya organisation bestående av anställda soldater skapa förståelse för anställdas soldater tillit till officerare med och utan erfarenhet av utlandstjänst. Enkätundersökning nyttjades som tillvägagångssättet för att undersöka huruvida soldater känner mer tillit till officerare som gjort utlandstjänst och i så fall varför, 79 soldater från olika förband valde att svara på enkäten.

Omfattningen av forskning gällande ungdomars tillit och identitet är något sparsam. Denna undersökning är en kartläggning av hur ungdomar i två områden i Göteborgsregionen skiljer sig åt i dessa avseenden. Som basis för undersökningen utförs intervjuer med fokusgrupper från högstadieskolor. Frågorna gäller gruppers kollektiva identitetskänsla och grad av tillit till samhället i stort. För att genomföra kartläggningen utgår man från tidigare forskningsrön på området och fördjupar sig i innebörden av begreppen identitet och tillit, vilket sedan sätts i relation till den eget utförda undersökningen.